Förändringsförmåga kräver träning precis som idrottsförmåga

I mitten på förmåge-blomman, som kan ses i förra blogginlägget, står det ”trygghet i förändring”. När vi kan föra en dialog mellan varandra kring de sociala såväl som strukturella faktorer vi behöver påverka när vi går genom förändringar, så kommer det leda till kortare ledtid och högre precision i att uppnå önskade lägen.

Eftersom psykologisk trygghet är grunden till välmående och därmed välpresterande kollektiv , så är vårt koncept orienterat kring hur vi alla tillsammans bygger denna trygghet i en föränderlig värld.

Genom att vi alla jobbar med förändringar i vår egen vardag, bygger vi en trygghet utifrån en känsla av förändringskontroll.

Visualiseringen av arbetsgruppens ansvarsområde kallar vi ”fritt område” och det fördelar förändringsarbetet i hela organisationen. Många som i konkret handling förändrar sin del av verksamheten ger självständighet samtidigt en hög förändringskapacitet tvärs hela organisationen.

Brobyggnademöten mellan arbetsgrupper, arbete i förändringsnätverk och hög skicklighet i coachning av ledare gör att vi kan följa det gemensamma arbetet i vår strategiska riktning.

Mötesformat och dokumentation som följer samma layout i alla förändringsorienterade möten, underlättar kommunikation och översikt av förändringens framdrift, i gruppen, på enheten, avdelningen, verksamhetsområden och hela organisationen.

Sammantaget ger detta kortare ledtider genom förändringar, vilket är en styrka för verksamheten men också för tryggheten hos människor då vi minimerar tid i otydlighet.

Kombinationen av löpande förändringsträning i vardagens förändringsarbetet där vi kan möta framdrift, gör att vi utvecklar och underhåller vår förändringsförmåga.

Inom till exempel idrottens värld tränar man upp sin förmåga och sedan tränar man för att bibehålla den.

Detta krävs även vad gäller våra arbetsplatsers förändringsförmåga.